|
Det finns väl knappast någonting som tar vår uppmärksamhet i anspråk så mycket som - Ljuset!! Varje dag står vi som blomknoppar och stirrar lyriskt mot himlen, vi samtalar stilla om hur mycket ljusare det är idag mot för en vecka sen ("...det är banne mig nästan en timme ljusare nu!") och jämför matematiskt ljuset med motsvarande tid i höstas ("..jo men det är väl ungefär samma ljus nu som i september... blir det väl? Eller?"). Så håller vi på, hela dagarna. Tills björklöven spricker ut och gräsklippning och myggor tar över våra liv. Då blir våra liv ett enda långt gnällande över stickande flygfän och gräs som vägrar växa långsamt. Vi pratar om besinförbrukning, klippbredder, myggmedel och gräsklippsåtervinning. Maskrosor, Almöke och björksly får vår odelade uppmärksamhet och vi spyr galla över dom med en glädje som inte står hänryckningens tid långt efter! Så håller vi på, hela dagarna. Ändå tills hösten kommer och mörkret tar över våra liv, Då står vi med svarta ögon och räknar timmar, minuter, sekunder av det minskande ljuset och jämför med hur det var för en vecka sen ("...det är en timme mindre ljus nu....") och hur ljuset stämmer överens med på våren ("..tja, det är väl som i mars? Eller?"). Och så håller vi på.... Marcus Auster
|